Lagar och regler

Sjukvården styrs av lagar och regler för att skapa en trygg och säker vård. Här hittar du några av de lagar och regler som gäller när du vårdas hos oss.

Behandling av personuppgifter inom Stockholms läns sjukvårdsområde

Varje gång du är i kontakt med vården registreras uppgifter om dig. Det är noga bestämt hur vården får registrera och använda personuppgifter. Vi har därför ett stort ansvar att se till så att dina personuppgifter hanteras på rätt sätt för att säkerställa en bra och säker verksamhet och samtidigt skydda din integritet. 

Det finns flera situationer då vi behandlar personuppgifter. De vanligaste situationerna är:

  • Journalföring inom hälso- och sjukvården.
  • Statistik inom hälso- och sjukvården.
  • Verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring av vården.
  • Forskning inom vården.
  • Personalfrågor, som löner, sjukfrånvaro och jobbansökningar.

Lagar och regler som styr

Personuppgifter får endast samlas in och behandlas för berättigade ändamål. Det är inte tillåtet att samla in mer personuppgifter än vad som är nödvändigt för ändamålet. Uppgifterna får heller inte sparas längre än nödvändigt eller behandlas på ett annat sätt än vad som det var tänkt från början.

Hanteringen av dina personuppgifter styrs av flera lagar som ska skydda din personliga integritet; till exempel offentlighets- och sekretesslagen, dataskyddsförordningen och patientdatalagen. Dataskyddsförordningen (även kallad GDPR) är en ny EU-gemensam förordning som ersätter den tidigare personuppgiftslagen.

Om du har frågor om vår personuppgiftshantering eller dina rättigheter enligt dataskyddsförordningen, eller vill kontakta våra dataskyddsombud är du välkommen att kontakta oss.

Postadress: Dataskyddsombudet, Stockholms läns sjukvårdsområde, Box 43436, 104 31 Stockholm,

Tel: 08-123 400 00 (växel).

Epost: gdpr.slso@sll.se. Tänk på att aldrig skicka något som innehåller patientuppgifter via e-post.

Hälso- och sjukvårdslagen 

Hälso- och sjukvårdslagen är en så kallad ramlag och innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Den reglerar också vad vi som vårdgivare är skyldig att erbjuda dig som patient.

Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Psykiatrisk tvångsvård innebär att du som patient vårdas mot din vilja på en psykiatrisk avdelning. Det är ett stort ingrepp i integriteten att tvingas till vård, men  det kan ibland vara nödvändigt för att du ska få den vård du behöver och för att du inte ska skada dig själv eller andra. 

Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) 

Om du lider av en allvarlig psykisk störning och begår ett brott så kan du dömas till rättspsykiatrisk vård. Det är då domstolen som avgör om du ska dömas till rättspsykiatrisk vård istället för till fängelse. Förvaltningsdomstolen avgör när straffet ska upphöra. 

Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 

Förvaltningsrätten kan besluta att du som är missbrukare ska få vård fast du inte vill. Då kan du dömas till vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Det krävs att du måste får vård för att komma ifrån ditt missbruk av till exempel alkohol och narkotika. 

Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 

LVU reglerar vård av unga som far illa på grund av  missbruk, brottslighet, skadliga hemförhållande eller liknande orsaker. Vård enligt LVU kan vara mot barnets och/eller föräldrarnas vilja. Det är länsrätten som beslutar om vård enligt LVU.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Syftet med lagen är att du som har funktionsnedsättningar ska få det stöd som du behöver för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att du kan vända dig till domstol om du inte får det stöd du har rätt till.   

Patientlagen 

Från 1 januari 2015 gäller den nya patientlagen. Lagens viktigaste mål att stärka patientens ställning och göra människor mer delaktiga i sin vård.

Du får nu möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela Sverige. Du kan också lista dig i ett annat landsting än hemlandstinget. Hemlandstinget bekostar vården, men du får själv stå för resor och uppehälle.

En viktig del i lagen är vårdpersonalen har fått en ökad skyldighet att informera patienten om vilka val, risker och möjligheter som finns. Patienten ska bland annat få information om behandlingsmetoder och risker för komplikationer. 

Patientdatalagen 

Regler för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården finns i Patientdatalagen. Lagen reglerar bland annat: 

  • möjligheter för hälso- och sjukvårdspersonal som deltar i vården av en viss patient att ta del av journaluppgifter som behövs för vården även om de skrivits inom en annan sjukvårdsorganisation
  • regler för vilka som i sitt arbete inom hälso- och sjukvården får ta del av patientuppgifter
  • patientens rätt att spärra uppgifter i sin journal i ett elektroniskt journalsystem

Datainspektionen är den myndighet som bevakar att vi som vårdgivare följer patientdatalagen. 

Patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhetslagen innebär bland annat att vårdgivaren har fått ett tydligare ansvar i att hitta och åtgärda systemfel. I patientsäkerhetslagen finns också rutiner för hur klagomål på vården ska handläggas. 

Avgifter och högkostnadsskydd

Hälso- och sjukvården i Sverige bekostas till största delen av landstings- och kommunalskatter. Den avgift som du betalar vid exempelvis ett läkarbesök är bara en liten del av vad det faktiskt kostar.

Högkostnadsskydd innebär att det finns en gräns för hur mycket du behöver betala för din hälso- och sjukvård. Högkostnadsskyddet är utformat likadant i alla landsting. 

Tystnadsplikt och sekretess

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det innebär att information om din kontakt med vården och den behandling som du får, inte får föras vidare utan ditt medgivande.

Detta regleras i offentlighets- och sekretesslagen för oss som jobbar i offentlig hälso- och sjukvård.  För privata vårdgivare gäller istället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen. 

Vårdgaranti

Vårdgarantin är en lagstadgad del av hälso- och sjukvårdslagen. Den anger inom vilka tidsgränser du ska erbjudas vård från landstinget. Vårdgarantin reglerar däremot inte om vård ska ges eller vilken vård du ska få.

Barnkonventionen

Barnkonventionen är en internationell överenskommelse som nu är svensk lag. Den beskriver vilka rättigheter barn och unga har. Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar. Det lägger grunden för barns rättigheter och är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet då övriga lagar inte räcker till.

Detta ställer ett större krav på att vi inom Region Stockholm har tillräcklig kunskap om barns rättigheter och hur dessa ska omsättas i verksamheten utifrån uppdrag. Det innebär också att barns rättigheter ska få ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn och unga.