Högspecialiserad vård för självskada vuxen

Startskottet för nationell högspecialiserad vård (NHV) för svårbehandlat självskadebeteende för vuxna, Psykiatri Nordväst, Stockholm.

I slutet av maj 2022 tog Socialstyrelsen beslut om att Region Stockholm får uppdrag att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV) för svårbehandlat självskadebeteende. Psykiatri Nordväst ansvarar för att starta upp och driva vården för vuxna. Vi börjar ta emot remisser från 1 januari 2023 och kommer sannolikt välkomna våra första patienter i vår heldygnsvård under våren 2023.

Den högspecialiserade vården riktar sig till patienter med allvarligt, omfattande och upprepat självskadebeteende där det har gjorts åtminstone två behandlingsförsök riktade mot självskadebeteendet i hemregionen.

Varför behövs NHV?

Psykiatrin har haft problem med att hjälpa de patienter som har svårast självskadebeteende. Att nationella högspecialiserade enheter nu öppnas upp inom tre regioner i Sverige (Stockholm, Skåne, Västra Götaland) är därför efterlängtat.

NHV – en komplex verksamhet

NHV-verksamheten på Psykiatri Nordväst kommer att omfatta många olika delar:

  • En heldygnsvårdsavdelning med specialistkompetens vad gäller svåra självskadebeteenden för patienter som inte har kunnat få tillräckliga insatser från sin hemregion.
  • Konsultation och rådgivning till regioner som själva inte har specialistkompetens inom området samt utredning och bedömning när behov finns.
  • Digitala insatser i samarbete med hemregionens personal, även som ett alternativ till inläggning.
  • Utbildning och handledning i samarbete med Kompetenscentrum för psykoterapi.

Vården på NHV-avdelningen baseras på dialektisk beteendeterapi

På Psykiatri Nordväst tar vi emot 5 - 8 patienter från hela landet för högspecialiserad vård. Inläggningar görs inte akut, utan planeras alltid i förväg. Behandlingen pågår under ca 4 - 5 månader beroende på behov och vårdplanering. Vården baseras generellt på dialektisk beteendeterapi (DBT). Ett och samma behandlingsupplägg passar dock inte för alla, även om man har självskadebeteendet gemensamt, utan behandlingen behöver kompletteras och anpassas till patientens specifika behov och förutsättningar.

Från öppenvård – till heldygnsvård – och tillbaka till öppenvård

Varje inläggning på NHV-avdelningen föregås av ett förberedande arbete i öppenvård och, vid behov, i distanskontakt, som kan ta åtminstone 2 - 3 månader.

Den intensiva vårdinsatsen på NHV-avdelningen är alltid tidsbegränsad och planeras under förberedelsetiden. Den pågår mellan 3 - 4 månader, beroende på vilka behandlingsinsatser som ska genomföras. Vården behöver i de flesta fall fortsätta i hemregionen efter utskrivning och planeras i god tid tillsammans med hemregion. Utslussningen från avdelningen planeras individuellt men brukar ta 3 - 5 veckor.

Modellen med en intensiv behandling inom heldygnsvård, baserad på dialektisk beteendeterapi, är redan etablerat i Tyskland, England och USA. Där har man nått goda behandlingsresultat inom både självskade- och ätstörningsområdet. Kärnan i denna behandling inkluderar både individuella DBT-sessioner, liksom dagliga gruppsessioner där färdigheter tränas på olika sätt.

Det kan handla om att bygga en vettig daglig struktur, att lära sig reglera och visa känslor, att hantera krisreaktioner och att skapa stabila och meningsfulla relationer. Ibland brukar man jämföra effekterna av denna typ av intensiv terapi på avdelning i tre månader med en ettårig behandling i öppenvård vad gäller hur långt man kan komma i behandlingsprocessen.

En viktig skillnad mellan heldygns- och öppenvård är att behandlingen inom heldygnsvården, som kan vara krävande, utförs i ett sammanhang där patienten kan känna sig trygg, samt få stöd och uppmuntran 24 timmar om dygnet.

Ett veckoschema innehåller exempelvis:

  • Individualterapi och andra individuella tider med exempelvis med läkare, kurator, arbetsterapeut eller fast vårdkontakt
  • Färdighetsträning i grupp för att lära sig känsloreglering, stå-ut färdigheter och relationsfärdigheter
  • Återkommande övningar i mindfulness, avslappning eller medkänsla
  • Coachning i användande av färdigheter
  • Morgon- och kvällssamlingar
  • Analys av beteenden och självskadeimpulser
  • Patientforum
  • Fysisk aktivitet eller positiv aktivitet
  • Återhämtning
  • Arbete med att skapa meningsfull fritid och veckostruktur
  • Olika former av psykoedukativa (utbildande) grupper

Det finns flera förutsättningar som gör att den DBT-baserade avdelningen kan erbjuda en bra miljö och en effektiv behandlingsinsats:

All personal har DBT-baserad grundutbildning som gör att patienter bemöts på ett inkännande och samstämmigt sätt.

En tydlig och DBT-baserad vårdplanering, där färdigheterna i DBT ger konkreta verktyg som personal och patienter kan arbeta med, och där avdelningen har en högre bemanning än vanliga psykiatriska avdelningar.

Inom Region Stockholm finns redan en stor grupp med experter och behandlare som har mångårig erfarenhet av att arbeta med DBT samt patienter med självskada och de områden som vi vet kan hänga ihop med självskadeproblematik, som emotionell instabilitet, komplext trauma, autism, intellektuell funktionsnedsättning och svår beroendeproblematik.

Tillsammans kommer vi kunna bidra till att vården för våra patienter blir bättre och fortsätter att utvecklas.