- Akut hjälp
- Öppenvård
- Heldygnsvård
- Högspecialiserad vård för självskada vuxen
- För närstående
- Stöd till barn
- Så fungerar psykiatrivården
- Avgifter
- För vårdgivare
- Vård hos oss
- Öppenvård
- OCD-enheten
- Befintlig sida: Dysmorfofobi - BDD
Dysmorfofobi/BDD
Symptom
Dysmorfofobi (på engelska Body Dysmorphic Disorder, BDD) är en psykiatrisk sjukdom som innebär att man är överdrivet upptagen av – det vill säga har tvångstankar kring - att någon del av utseendet är fult eller avvikande. BDD kan drabba i princip alla delar av utseendet, som ansiktet, håret eller andra kroppsdelar. Ofta är man bekymrad över att något i dessa kroppsdelar är ojämnt, osymmetriskt, oproportionerligt stort/litet, eller missfärgat. Vissa kan uttrycka exakt vad man är bekymrad över, andra upplever att något är fel utan att kunna sätta fingret på exakt vad.
Oron över utseendet brukar leda till tvångshandlingar och många undvikanden i livet. Många kontrollerar sitt utseende genom att spegla sig eller fråga någon närstående om hur det ser ut. Vissa undviker istället helt speglar eftersom de framkallar ångest. Det är också vanligt att man försöker rätta till det man upplever vara fel genom att till exempel sminka över, dölja kroppsdelen, eller tänka på att operera sig.
Personer med BDD upplever att andra människor lägger märke till just deras utseende. Det leder ofta till ett undvikande av olika typer av sociala situationer, och ibland betydande isolering.
Behandling
Liksom vid tvångssyndrom är de behandlingar som har bäst vetenskapligt stöd, och som rekommenderas i Region Stockholms vårdprogram, behandling med en särskild form av kognitiv beteendeterapi (KBT) som kallas exponering med responsprevention (ERP), och i andra hand läkemedelsbehandling med SSRI.
På OCD-enheten erbjuder vi ett behandlingsupplägg under 12 veckor som består av både grupp- och individuella sessioner. Då tvångsproblematiken ofta påverkar närstående på olika sätt erbjuder vi även närståendeutbildning som en del av behandlingen.
Syftet med behandlingen är att lära sig att hantera sina utseenderelaterade tankar på ett mer funktionellt sätt och inte låta sig begränsas av dem. ERP ges ofta tätare än annan psykoterapeutisk behandling, och en stor del av arbetet sker som hemuppgifter mellan sessionerna.