Forskningsprojekt inom PNV

Användning och effekt av läkemedel mot schizofreni, bipolär sjukdom, depression, personlighetssyndrom och beroende sett ur ett befolkningsperspektiv

Vi studerar effektiviteten av psykofarmakologiska behandlingar av psykoser och depression genom att använda rikstäckande sjukhusutskrivnings-, recept- och dödsregister.

Ansvarig forskare Jari Tiihonen (Jari Tiihonens forskargrupp | Karolinska Institutet) 

Neurovetenskapliga studier av våldsamt beteende och drogmissbruk

Med teknik som functional brain imaging och autoradiografi studerar vi signalsubstanserna dopamin och serotonin och deras receptorer i hjärnan samt epidemiologiska, genetiska och neurobiologiska mekanismer bakom drogberoende och våldsamt beteende.

Ansvarig forskare Jari Tiihonen (Jari Tiihonens forskargrupp | Karolinska Institutet)

Karolinska Schizophrenia Project (KaSP)

Karolinska Schizophrenia Project (KaSP) är en longitudinell kohortstudie av nyinsjuknande i psykos. Inkluderade patienter och matchade kontroller genomför en rad undersökningar för att både kartlägga den kliniska symptombilden och biologiska förändringar. Studien drivs i form av konsortium med ett flertal involverade forskargrupper och koordineras via Centrum för Psykiatriforskning (CPF).

Carl Sellgren är ansvarig forskare för studien och styrgruppen består också av Sophie Erhardt (Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, KI) samt Simon Cervenka (Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala universitet).

Stockholm Projekt för Rättspsykiatri (SPRätt)

Stockholms projekt för rättspsykiatri (SPRätt) - Stockholms universitet

Ansvarig forskare är Anette Johansson

Beslutsfattande hos depressiva och icke-depressiva

Projektet syftar till att bättre förstå hur den mänskliga hjärnan vid beslutsfattande använder och kodar antaganden och förväntningar om omvärlden byggda på tidigare erfarenheter. I studien ska beslutsfattande hos deprimerade och icke-deprimerade personer jämföras.

Vi utgår från Bayesiansk beslutsteori som handlar om hur man fattar optimala beslut med hänsyn till allt tillgänglig information i en osäker och förändrande omvärld. I denna teori spelar en central roll ens tro och förväntningar, något som kallas för ”priors”. Priors hjälper oss att begripa omvärlden baserat på våra tidigare erfarenheter och gör att vi utan faktiska bevis kan dra slutsatser och fattar beslut när något är oviss.

Våra antaganden om omvärlden och oss själva påverkas också av uppbyggda emotionella känslor och sinnesintryck. Icke-depressiva människor tenderar att ha en positiv syn på sig själva, ha en överdriven känsla av kontroll och kan vara orealistiskt optimistiska medan depressiva människor har en försvagad känsla av dessa priors. En avvikande tro på sig själv eller omvärlden spelar förmodligen en viktig roll vid depression. Trots detta finns inga tidigare studier som undersöker hur detta påverkar beslutsfattande hos de med depressiva symtom. Det finns ännu heller inga direkta bevis för att dessa antaganden är representerade i hjärnan.

Vi har utvecklat beteendetester som tillåter oss att uppskatta antagande om omvärlden (priors) som påverkar beslutfattande. Vi kommer att använda fMRI för att kartlägga kodning för att identifiera de hjärnregioner där dessa antaganden är representerade. Vi kommer också att uppskatta dessa antagande hos deprimerade försökspersoner för att studera sambandet mellan tidigare övertygelser och depressiva symtom samt kliniska resultat.

Ansvarig forskare Marc Guitart Masip